10-åringar resonerar om begreppen orsak och verkan

En analys av «filosofi med barn» på mellanstadiet
Magisteravhandling i pedagogik vid Stockholm Universitet våren 2003
av Charlotte Bagge

Innehåll

1. Förord – Inledning
2. Teoretisk bakgrund
3. Syfte och frågeställningar
4. Metod
5. Resultat 1: Samtalsfördelningen mellan lärare och elever
6. Sammanfatning och analys av resultaten
7. Resultat 2: Analys av samtalen om orsak-verkan
8. Sammanfattande diskussion
9. Referenser

Nedlasting

• [Hele avhandlingen på én html-side, ca. 150kB]
• [Hele avhandlingen i pdf-versjon, ca. 220kB]

---

F. Sammanfattning och analys av resultaten

I tabell 1 ovan redovisas turtagningen mellan lärare och elever d v s hur hög interaktionen mellan lärare och elever är. Tabellen säger som tidigare nämnts, ingenting om hur långa de olika inläggen är. Inga stora skillnader framträder mellan filosoferna och Den formella läraren, i avseendet hur många procent av antalet uttalanden som lärare respektive elever står för. På F1's (dock ej på lektion 1, då antalet uttalanden är jämt fördelat mellan lärare och elever) och F2's lektioner är elevernas andel av uttalandena något större än hos F3 och Den formella läraren. Detta indikerar att interaktionen mellan eleverna är högre i F1 och F2's klasser. Detta bekräftas också i uppsatsens analys med kvalitativ metod.

I tabell 2 redovisas det genomsnittliga antalet uttalanden per pojke/flicka. Då lektionerna är olika långa kan dessa siffror inte sägas åskådliggöra hur mycket eleverna talar på de olika lektionerna, däremot visar resultaten fördelningen inom klassen. Det mest anmärkningsvärda resultatet framträder i F3's klass där fördelningen mellan flickor och pojkar är 0.7 uttalanden per flicka mot 8.2 uttalanden per pojke. Denna klass uppvisade också ett samtalsmönster mer i linje med det som förekom i Den formella lärarens klass, som kallats a shared line of reasoning. Detta skiljde sig markant från de två övriga klasserna ledda av filosofer, vars samtalsmönster var i linje med a community of inquiry. Detta kan tänkas ha haft en inverkan på fördelningen av antalet uttalanden mellan flickor/pojkar i F3's klass. Det är möjligt att det samtalsmönster som de två övriga filosofiklasserna uppvisade, mer tillmötesgår flickornas behov. Den formella läraren däremot, vars klass också uppvisar ett shared line of reasoning-mönster samtidigt som fördelningen av antalet uttalanden per flicka/pojke är relativt jämnt, har en annan förkunskap om eleverna i klassen och kan troligen komma förbi detta hinder lättare än filosofen som är ny i sammanhanget. Ytterligare en förklaring är troligen att Den formella lärarens lektion skiljer sig från de övriga också till formen, här går ordet under större delen av lektionen varvet runt, vilket troligen också bidrar starkt till att ordet fördelas relativt jämt mellan pojkar och flickor.